Järnvägsinvesteringarna som sparar miljarder och minskar utsläppen

Tågtrafikens utveckling de senaste 20 åren har skapat kapacitetsbrist på Västra och Södra stambanan som utgör en hämsko för det transportberoende näringslivet i Sverige. I den nya infrastrukturrapporten Bygg Framtiden pekar Green Cargo ut tre snabba åtgärder som är helt centrala för godsets framkomlighet i det befintliga järnvägssystemet och därigenom konkurrenskraften för svenskt näringsliv. Att färdigställa dessa objekt snabbt ger betydande samhällsekonomiska vinster och minskade utsläpp.

I årets upplaga av Bygg Framtiden lyfter Green Cargo de behov som bedöms vara de mest kritiska för näringslivets transporter på järnväg på kort och lång sikt. Rapporten beskriver den pågående effektiviseringen av transportsektorn – ett skifte där mer av det långväga godset flyttas från väg till järnväg. Det minskar utsläppen av växthusgaser, partiklar och mikroplaster och bidrar till höjd trafiksäkerhet och minskad trängsel på våra vägar. Det förflyttar också delar av lastbilarnas transportarbete till kortare sträckor, vilket är en fördel när vägtrafiken elektrifieras och fler förare ska rekryteras.

– Industrins omställning till klimatsmarta värdekedjor går i en rasande takt och det transportberoende näringslivets behov av energieffektiv och kapacitetsstark logistik är större än någonsin. Men för att Sverige ska nå klimatmålen, samtidigt som att näringslivet stärker sin konkurrenskraft krävs det snabba åtgärder på järnvägen, säger Ted Söderholm, vd för Green Cargo.

På kort sikt måste de lägst hängande frukterna plockas fortast möjligt, vilket handlar om att åtgärda de tre största flaskhalsarna i systemet: färdigställ dubbelspåret Hallsberg–Mjölby och fyrspåret Malmö–Hässleholm samt bygget av fyrspår Alingsås–Olskroken.

Kapacitetsbristerna kostar miljarder

Dagens kapacitetsbrist innebär årliga merkostnader i miljardklassen för både godsoperatörer och varuägare. Skogstid, planerat stillestånd på grund av primärt kapacitetsbrist, har under de senaste tio åren kostat Green Cargo närmare tre miljarder kronor. För branschen som helhet handlar det om nära fem miljarder kronor i fördyrade produktionskostnader. Därtill kommer varuägarnas merkostnader i form av förlängda ledtider, minskad produktivitet och försvagad konkurrenskraft. Kapacitetsbristen ger allvarliga företagsekonomiska och samhällsekonomiska konsekvenser.

– För varje dag som dessa flaskhalsar står oåtgärdade snurrar taxametern fortare för AB Sverige. Proppar i Väst- och Sydsverige är proppar för norra Sverige. Att snabbt bygga bort dessa kapacitetsbrister skulle ge mycket stora samhällsekonomiska vinster för hela landet, säger Ted Söderholm.

I rapporten lyfts även behovet av att anpassa godsbangårdarna för längre tåg och behovet av dubbelspår på Norrbotniabanan i så lång utsträckning som möjligt. Behovet av redundans för järnvägstrafiken över Öresund är en annan viktig fråga som behöver hanteras omgående. Green Cargo bedömer att stålexporten på järnväg kommer växa när produktionen blir fossilfri. Det kommer sätta ytterligare press på det långsiktiga kapacitetsbehovet längs den svenska delen av ScanMed-korridoren, tillsammans med den ökade tågtrafiken via Fehmarn Bält-förbindelsen.