I början av juni uppmärksammas varje år risker där väg och järnväg möts. Samma budskap går ut i över 50 länder – Spåren är till för tågen! Naturligtvis är vi på Green Cargo med och gör vår röst hörd i denna livsviktiga fråga.
2023 är resultatmässigt det tuffaste året i Green Cargos historia. Samtidigt är bolagets resultat också en temperaturmätare på konjunkturläget och andra externa omständigheter. Att öka tillförlitligheten och höja kvalitet mot kund samtidigt som bolaget förenklar och effektiviserar de interna processerna blir tydligt fokus under 2024. Läs mer i Green Cargos års- och hållbarhetsredovisning 2023.
Begreppet samhällsekonomisk lönsamhet inom infrastrukturinvesteringar används idag på ett tämligen vårdslöst sätt. Ett exempel på det är Stockholms Handelskammares förslag att stoppa utbyggnaden av dubbelspår på den sista, kvarvarande etappen på en av Sveriges viktigaste järnvägssträckor för gods Hallsberg - Mjölby.
Dagens kapacitetsbrist kostar godstågoperatörer och varuägare miljarder. I den nya infrastrukturrapporten Bygg Framtiden pekar Green Cargo ut tre snabba åtgärder som är helt centrala för godsets framkomlighet i det befintliga järnvägssystemet och därigenom konkurrenskraften för svenskt näringsliv. Att färdigställa dessa objekt snabbt ger betydande samhällsekonomiska vinster och minskade utsläpp.
Den 20 september valdes Ted Söderholm, ordförande i Tågföretagen och vd för Green Cargo, in i styrelsen för CER, Community of European Railway and Infrastructure Companies. Han blir första svensk i styrelsen sedan Crister Fritzson höll i ordförandeklubban åren 2017–2019.
Den 22 juni testade ett team från Green Cargo tillsammans med representanter från kundsidan en typ av lastbärare som hittills har saknats på den svenska marknaden. Provlastningen utfördes på kombiterminalen i Folkesta. Resultatet från provlastningen visar att det finns goda möjligheter att flytta större volymer från väg till järnväg med det här konceptet.
Väl fungerande infrastruktur och hållbara transporter för näringslivets konkurrenskraft och för Sverige som nation är utgångspunkten för Green Cargos remissvar över Trafikverkets inriktningsunderlag.
Det är snart dags för de utrustade vagnarna med automatkoppel att lämna verkstaden i Eskilstuna och åka till Luleå. Det är där Green Cargo ska utföra testerna av olika automatkoppel under de svenska vinterförhållandena. Samtidigt kommer tester att utföras parallellt i Österrike, Tyskland och Schweiz. Automatkoppel innebär många fördelar för branschen både när det gäller säkrare arbetsförhållanden,
Regeringen föreslår att riksdagen fattar beslut om att tillskjuta Green Cargo AB 1,4 miljarder kronor i kapitaltillskott. Riksdagens beslut väntas i december.
Green Cargo har en strategisk roll på den svenska transportmarknaden men har gått med förlust under många år. För att vända utvecklingen driver företaget ett transformationsprogram som startade senhösten 2018. Det ska förbättra resultatet med cirka 250 – 300 MSEK fram till 2022. Det är ett steg på vägen, men det är inte tillräckligt.
Tillsammans för tåg i tid (TTT) är ett branschgemensamt punktlighetsarbete där i stort sett alla järnvägens aktörer deltar för att skapa en systempunktlighet på 95 %. Green Cargo har under hösten 2019 fördjupat sitt engagemang i TTT-arbetet genom att ta över ledningen i effektområdet Avgångstider och noder. Peter Hysing hos oss är effektområdesansvarig, läs hans blogg om arbetet inom området här.
I början av november beslutade Branschföreningen Tågoperatörerna (BTO) att bilda ett nytt gemensamt bransch- och arbetsgivarförbund för spårtrafik. Tågföretagen blir det nya förbundets namn och bildas formellt vid årsskiftet. I slutet av februari 2020 tar Green Cargos vd Ted Söderholm över ordförandeskapet för förbundet efter SJs vd Crister Fritzson.
Den 3 december hölls konferensen Forum Infrastruktur i Stockholm som är Dagens Nyheters och Dagens industris gemensamma satsning på en branschöverskridande mötesplats för infrastruktur. Transport, energi och telekom – aldrig tidigare har de olika områdena haft fler beröringspunkter. Temat för dagen var digitalisering.
För ett par veckor sedan kom en ny rapport från FN:s expertpanel för biologisk mångfald, IPBES. Krisen för den biologiska mångfalden är värre än någonsin. Vi människor missköter vår planet och förstör planetens förmåga att förnya de resurser vi är beroende av för att överleva. Rapporten bekräftar också att vi står inför en ny massutrotning av arter, vilket är ett stort hot mot mänskligheten.
Sverige har som mål att utsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. Men en ny rapport från Trafikverket visar att ökad lastbilstrafik under 2018, vilket ger stora utmaningar i att klara av att nå klimatmålet.
Västlänken byggs av Trafikverket i Göteborg för att skapa en järnväg för pendel- och regiontåg i tunnel under centrala Göteborg. Green Cargo transporterar cirka 8 600 ton spont till tunnelbygget vilket innebär att nästan 370 lastbilar försvinner från vägarna till och i centrala Göteborg.
Vi använder information från detektorer som är placerade längs järnvägsnätet, för att få information om begynnande hjulskador. Detektorernas primära syfte är att skydda rälsen från att skadas på grund av defekta hjul. Och med larm från över 200 detektorer runtom i landet kan vi arbeta med proaktivt underhåll, vilket är A och O för att kunna ha en tillgänglig och tillförlitlig fordonsflotta.
Regeringen har beslutat att inrätta ett nationellt godstransportråd, som har till uppgift att bidra till arbetet för effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter och genomförandet av godstransportstrategin. Green Cargos styrelseordförande Jan Sundling har blivit invald i rådet.
Under två dagar - 28-29 maj - har ministrar från Tyskland, Danmark och Sverige deltagit i diskussioner om de tre ländernas gemensamma framtida utveckling gällande Fehmarn Bält-förbindelsen. På plats, både för att hålla i seminarier för de cirka 700 besökarna, men också för att delta i paneldiskussioner, fanns Green Cargos kommunikationsdirektör, Sohana Josefsson.
Green Cargo och andra godstågsoperatörer har tillsammans med Trafikverket trafikledning och tidtabellskonstruktörer under ett tjugotal år brottats med godståg som på grund av bromsförmågan enbart kunnat framföras i 70-80 km/h.