Green Cargos remissvar på Trafikverkets förslag till nationell plan

Väl fungerande infrastruktur och hållbara transporter för näringslivets konkurrenskraft och för Sverige som nation – väl formulerat i den nationella godstransportstrategin – är utgångspunkten för Green Cargos remissyttrande över Trafikverkets förslag till nationell plan. Green Cargo anser att förslaget i delar är bra och utförligt. I vårt remissvar kommer vi att fokusera på ett antal för företaget viktiga områden som vi anser inte är tillräckligt belysta. Av dessa områden vill vi särskilt lyfta fram följande sex:

• Var är den nationella godsstrategin i planförslaget?
  Den nationella godstransportstrategin ska bidra till att de transportpolitiska målen nås, stärka näringslivets konkurrenskraft och främja en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Det är dock anmärkningsvärt att planförslaget varken omnämner eller alls refererar till den nationella godstransportstrategin, trots att Trafikverket, inom ramen för godstransportstrategin, har redovisat en rad regeringsuppdrag som har direkt bäring på den nationella planen. Som Trafikverket formulerar planförslaget och beskriver dess effekter kan järnvägsinvesteringar inte bidra till minskat vägtrafikarbete genom överflytt eller därmed bidra till att snabbare nå Sveriges klimatmål. Det finns en uppenbar målkonflikt mellan den nationella godstransportstrategin och de effekter som beskrivs i Trafikverkets planförslag.
• Planförslaget är baktungt
  Järnvägsinvesteringarna måste går i takt med näringslivets investeringar och behov. Nu riskerar stora industrisatsningar att stå utan nödvändig järnvägsinfrastruktur under flera år då de påbörjas alldeles försent. Att snabbt lösa landets tre akuta flaskhalsar (se bilaga 1) i närtid är en avgörande åtgärd för ett nödvändigt kapacitetstillskott i befintligt järnvägssystem. Det ger godstrafiken konkurrensskraftiga möjligheter att snabbt flytta stora volymer av gods från väg till järnväg på både medellånga och långa sträckor som idag hindras av brist på tåglägen. Green Cargo ser, till skillnad från Trafikverket, ett tydligt samband mellan kapacitet och hög efterfrågan på järnvägstransporter.
• Utökad anslagsram för underhåll är centralt
  Det är positivt att underhållssatsningarna ökar med totalt 40 miljarder kronor. Det räcker emellertid inte ens för att hålla jämna steg med de kraftiga kostnadsökningarna och den högre nivå på underhåll som krävs i en sliten anläggning som nyttjas allt hårdare.
• En långsiktig och finansierad underhållsplan behöver upprättas
  Green Cargo anser att att en långsiktig nationell underhållsplan omfattande minst 12 år skall upprättas. Planen bör även innefatta vad en ökad digitalisering och automatisering inom järnvägssektorn, såväl av själva infrastrukturen som tågoperatörernas fordon, kommer att leda till i termer av mer effektivt underhåll, färre störningar och högre kapacitet.
• Nya stambanor måste finansieras utanför nationell infrastrukturplan
  Green Cargo anser att nya stambanor borde ha lyfts ur anslagsramen samt ha en annan finansiering och projektör. Detta för att vid ökade kostnader undanröja risken för utträngning av angelägna projekt och underhåll på befintligt järnvägsnät, samt kompetensallokeringsrisker. Ska projektet behållas inom nationell plan bör det ges särskilda projektförutsättningar med avseende på byggteknik, byggtid och driftskostnader för att snabbare uppnå förväntade nyttor.
• Stärk kopplingarna nationellt – internationellt i planförslaget
  Green Cargo välkomnar att det finns ett särskilt kapitel med fokus på gränsöverskridande trafik, men det är bara av beskrivande innehåll och saknar lösningsförslag. Green Cargo efterlyser en konkret och väl underbyggd analys som omfattar kopplingarna mellan de nationella och de internationella transporterna liksom på infrastrukturen i de nordiska länderna. Bland annat saknas Fehmarn Bälts effekter på trafikutvecklingen och de behov som följer för svensk och norsk godstrafik på järnväg.

Green Cargos rekommendationer på objektnivå återfinns i bilaga 1, våra tre viktigaste infrastrukturbehov, samt i bilaga 2, rapporten Bygg Framtiden sid 10-11.