Näst intill allt vi konsumerar har på ett eller annat sätt transporterats, kanske från en fabrik, till ett lager eller till en butik där varorna blir tillgängliga för oss. Järnvägstransporter innebär mindre utsläpp och mindre miljöpåverkan än övriga transportslag men hur ska vi som konsumenter kunna veta att vi väljer varor som transporterats med minsta möjliga miljöpåverkan då vi gör våra inköp?<
Vi befinner oss just nu i ett omfattande arbete med att förbättra och förnya vår IT-miljö på Green Cargo. Ett centralt leverantörsbyte är avslutat och med millimiterprecision har vi flyttat 90 % av vår systemdrift till en datahall i Köpenhamn. Under den drygt 1 år långa resans gång har vi kunnat städa, dokumentera och hitta nya förbättringsmöjligheter för att säkerställa att vi kan ge Green Cargo
”Svensker i nød!” säger den danska kvinnan till ett par män som springer ut från mässhallen mot sina bilar i den västdanska staden Herning samtidigt som de försöker undvika regnet som forsar ned. De stannar upp och får snabbt förklarat för sig på danska att spårväxelklotet som användes under mässdagarna av de svenska utställarna, för att ge en inblick i järnvägsvärlden inte bara spelar en tung rol
Tunga, långa tåg är framtiden för gods på järnväg – så låter det ofta i den svenska debatten, både från forsknings- och myndighetshåll. Om det är sant så behöver vi en grundläggande förändring av efterfrågan från transportköparna, både volymmässigt och geografiskt.
Transport- och logistikmarknaden består av många olika aktörer, bland annat speditörer, åkerier, terminaler, rederier och järnvägsoperatörer. Ibland så konkurrerar vi om kunderna, ibland samverkar vi. Vi har olika färdigheter och styrkor beroende på var vi befinner oss i värdekedjorna och vilka resurser, utrustning, personal och system vi har tillgängliga.
I dagarna presenterade Trafikverket tidtabellerna för 1,5 miljoner tåg som ska gälla under 2016, den så kallade tågplan T16. Det är en plan som är föråldrad redan innan den börjar gälla och ett exempel på en möjlig modernisering och kapacitetshöjning för det svenska järnvägssystemet.
Sker avregleringen av den svenska järnvägen under kontrollerade former?
I går kväll slog bomben ner. Transportstyrelsen drar in Järnvägsoperatören TX Logistiks trafikeringstillstånd i Sverige, men de facto även i Norge och Danmark och det med omedelbar verkan.
Att transportera med eltåg som drivs med förnybar energi är så klimatsmart att det är lite svårt att greppa. För att visualisera klimatskillnaden mellan olika sätt att tranportera gods så räknade vi ut hur långt man kan transportera ett ton gods på olika sätt om villkoret är att inte mer än ett kilo fossil koldioxid får släppas ut.
Regeringen börjar uppfylla sina vallöften att se över banavgiftssystemet som sedan höjningarna 2009 har urholkat godsjärnvägens konkurrenskraft främst gentemot vägtransporter.
Det finns fantastiska möjligheter för transporter med minskad klimatpåverkan. Företagen vill i allt högre utsträckning transportera klimatsmart och regeringen vill öka underhållet av dagens järnväg. Två pusselbitar som borde räcka för en optimistisk syn på framtiden. Men det saknas en pusselbit.
Intermodalitet betyder att man använder flera transportslag för att få fram sitt gods. Lastbil, tåg, båt eller flyg i optimal kombination. För ett hållbart transportsystem så är ofta kombinationen tåg den långa sträckan och lastbil sista biten det bästa alternativet som minskar buller, trängsel, olyckor och klimatpåverkan.
