Företagen vill ta ansvar för framtiden – ge oss chansen!

Det finns fantastiska möjligheter för transporter med minskad klimatpåverkan. Företagen vill i allt högre utsträckning transportera klimatsmart och regeringen vill öka underhållet av dagens järnväg. Två pusselbitar som borde räcka för en optimistisk syn på framtiden. Men det saknas en pusselbit.

Alla transportslag behövs och när de samverkar så är det ofta bäst för klimatet. Jag förklarar i min egen organisation att ju bättre vi samarbetar med lastbilssidan, desto mer gods kan vi få på järnvägen. Vi öppnar nya möjligheter för lastbilsgods med tågen de långa sträckorna i relationer där det går många lastbilar, varav massor av semitrailers. Men det lyfter inte, trots att alla vet vilken betydande minskning av koldioxidutsläppen det skulle innebära. I en transport av 1 ton gods med 1 kg CO2-utsläpp kommer lastbilen drygt 2 mil, båten drygt 20 mil och de normala godstågen i Sverige över 900 mil*. Det är en skillnad som inte går att prata bort.

Varför har den intermodala tågtrafiken svårigheter? Det kan ibland handla om in- och utlämningstider men i grunden handlar det om pris. Med pressade chaufförslöner och sänkta dieselpriser samtidigt som de politiskt ansvariga nu under sex år gjort det dyrare att köra godståg, så är det inte konstigt att intermodala erbjudanden hackar och i flera fall lagts ned.

Viktigast för mig som VD på Green Cargo är att vi märker en stark underliggande efterfrågan på järnvägstransporter. Allt fler företag sätter upp mycket ambitiösa mål för minskade CO2-utsläpp. Jag möter det i Haga-initiativet som vi är en del av, nätverket med 14 företag i olika branscher som vill förena klimatansvar med lönsamt företagande. Och vi möter det hos andra företagsledare som slår fast att de ska minska sitt koldioxidavtryck med 50 procent till 2020.

Miljörörelsen och forskare har lyft fram vår tids ödesfrågor men nu är det i allt högre grad näringslivet som tar ansvar och driver klimatfrågorna framåt. I flera fall sätter de till och med upp mer ambitiösa mål än vad politikerna vågat sätta. Och ska företagen klara halverade utsläpp så kommer de förr eller senare bli tvungna att se över sina transporter och i möjligaste mån välja tåg de långa sträckorna.

Godsjärnvägen och de kunder som väljer oss lider dock av den slitna infrastrukturen. Urspårningar, nedrivna kontaktledningar och en nedprioritering av godstågen när det blir trångt på vissa banor – allt sådant slår mot både transportköpande företag och tågoperatörer. Regeringen anslår nu mer pengar till underhållet av järnvägen och det är bra. Men det kommer att ge påtaglig effekt först om 5-7 år och under tiden höjs banavgifterna och godsjärnvägens konkurrenskraft försämras för sjätte året i rad. Idag står banavgifterna för över 6 procent av Green Cargos totala kostnader och med planerade banavgiftshöjningar framöver står de för över 11 procent av kostnaderna redan om 4,5 år.

För att inte underhållssatsningarna ska bli en variant av ”operationen lyckades men patienten dog” vill det till att godstågens försämrade konkurrensläge rättas till. En miljörabatt för godstågen fördyrar inte för andra transportslag och ligger i linje med EU-reglerna (SERA artikel 34). Miljörabatten för godstågen är redan införd i Danmark, Nederländerna och Frankrike och vi har ägnat vår och sommar åt att förklara för politiker godstågssidans behov av en miljörabatt. Regeringen antydde i vårpropositionen att de har en förståelse för vikten av att återställa godstågens konkurrenskraft. Vår förhoppning är att politikerna har en så stor förståelse att miljörabatten kommer i närtid. Först då kan lastbil, båt och tåg fortsätta samverka som tre livskraftiga delar i logistiksystemen.

Jan Kilström, VD Green Cargo

* Källa: EcoTransit