​Forskning inom järnvägstransporter främjar kapacitet och transporttider

Att transportera gods i ett järnvägssystem är ett komplext samspel mellan tåg, vagnar, personal och lok. Tidtabellen läggs ut ett år i taget och ansöks åtta månader innan trafikstart medan vagnarna oftast bokas in samma vecka som transporten äger rum. Banarbeten planeras och fastläggs huvudsakligen under året vilket förändrar förutsättningar att köra tågen och därmed också kapaciteten och transporttiderna. För de svenska och utländska godstransportköpare som använder Green Cargos nätverk är det centralt att vi kan erbjuda effektiva produktionslösningar och förutsägbarhet när störningar uppstår.

Forskning inom godstransporter på järnväg är ett litet forskningsområde i Sverige där Green Cargo deltar tillsammans med andra järnvägsföretag i branschprogrammet Kapacitet i Järnvägstrafiken (KAJT). KAJT är ett samarbete mellan Trafikverket, forskarutförare och näringsliv för att skapa långsiktighet och säkerställa forskningens bidrag till skapandet av morgondagens järnvägstrafik (www.kajt.org). Inom programmets ram tittar vi tillsammans på hur vi kan optimera järnvägssystemet för att skapa effektiva och pålitliga trafikflöden utifrån de olika behov som finns.

På europeisk nivå är Shift2Rail (www.shift2rail.org) ett stort forsknings- och utvecklingsinitiativ som syftar till att öka attraktiviteten och konkurrenskraften inom den europeiska järnvägssektorn. Shift2Rail har som mål att dubblera kapaciteten och öka pålitligheten och kvaliteten med 50 procent. 

Genom KAJT samverkar vi i Sverige med våra europeiska kollegor kring en hel del av de projekt som finns inom Shift2Rail. Ett sådant är ARCC (Automated Rail Cargo Consortium), som syftar till att öka effektiviteten inom järnvägsgodsproduktion, bland annat genom att förbättra koordinationen mellan trafikeringen på linjen, tågen, och hanteringen på bangårdar och terminaler samt informationsflödet mellan dessa delsystem.

Det är Trafikverket som bestämmer när och om ett visst tåg ska få köra enligt sin fastställda tidtabell en viss dag. Det man inte känner till när man försenar ett godståg och ställer det på sidan för att släppa fram till exempel ett regionaltåg är hur lokföraren, loket, och inte minst, det transporterade godset påverkas av förseningen som uppstår. Godset som går i ett tåg mellan Malmö och Hallsberg ska oftast vidare i andra tåg mot sin destination och innan dess måste det ankommande tåget hinna hanteras och rangeras av vår produktionspersonal. Om tågen kommer som planerat finns det en fastlagd plan för vilka vagnar från ett specifikt tåg som ska vidare till ett annat tåg. Trafikledningen på Trafikverket, som operativt prioriterar tågen, känner dock inte till innehållet i planen och tar därför inte hänsyn till den. Vår väntetid (även kallad skogstid) på spåren är 11 procent, vilket kan jämföras med SJ:s väntetid som ligger på 3 procent.

Inom ARCC tittar vi på beslutsstödssystem som kan hjälpa Green Cargo och Trafikverket att samarbeta på hela linjen mellan Malmö och Hallsberg och på bangårdarna för att koppla tåg- och bangårdsplanering i det operativa läget. Forskningen kan hjälpa oss med effektiva optimeringsalgoritmer för bangårdarna, så att kapaciteten där används mer effektivt, men också hjälpa oss med automatiserade lösningar kring tågprioriteringen, så att rätt tåg rangeras först på en bangård och därigenom löser upp flaskhalsar som uppstår på bangården. På så sätt kommer kapaciteten inom järnvägssystemet nyttjas bättre och godstransportköparna få mer förutsägbara ledtider.

Jonatan Gjerdrum, chef för transportplanering på Green Cargo