Anna Johansson och Isabella Lövin presenterar infrastrukturpropositionen

Idag klockan 12:30 presenterade infrastrukturministern och miljöministern infrastrukturpropositionen. Bloggen hållbar logistik lyssnade på presentationen och här kommer ett sammandrag.

Rubriken är ”Infrastruktur för framtiden, hållbar utveckling” vilket är Anna Johansson presenterar som ett ambitiöst anslag. Propositionen innehåller stora satsningar och järnvägen är central i satsningarna. En ny nationell plan ska skapas och en del av detta är att Trafikverket ska göra prognoser för kommande behov. De underlagen levererades igår och ett av underlagen handlade om gods. I och med detta är processen mot ny nationell plan halvvägs.

Bakgrunden till att järnvägen är central är att regeringen ser en ökad efterfrågan på transporter på järnväg, både gods- och persontranposter Järnvägen är eftersatt samtidigt som behovet och förväntan på investerningar är stor. Nästan alla remissinstanser i arbetet med infrastrukturpropositionen har nämnt att investeringar i järnväg är viktigt. Det har regeringen lyssnat på.

Anna Johansson nämner också att fyrstegsprincipen skall användas fullt ut. Det är en övergripande princip som funnits länge och den innebär att transportbehovet i första hand ska påverkas i sig, i andra hand ska befintlig infrastruktur optimeras, i tredje hand ombyggnader och sist nybyggnation.

Isabella Lövin berättar om målet Fossilfritt välfärdsland. En del i detta är att klimatpåverkan från transporter ska minska med 70 procent till 2030 och ett nytt klimatpolitiskt ramverk kommer 2017. Transporter är den sektor som har störs klimatpåverkan och därför är det centralt att jobba miljöinriktat.

Bostadsbristen kopplas också till transportpolitiken. Investeringar i infrastruktur ska samordnas med målet att vara en del av lösningen på bostadsbristen genom att möjliggöra både pendling och flytt.

En återkommande devis är att hela Sverige ska leva, fungerande godstranporter är centralt i detta. Insatser för att minska godsförseningar är viktiga, de hotar svensk konkurrenskraft och måste åtgärdas.

Summor som nämns är 100 miljarder mer kommande period. 1,34 mdr i järnvägsunderhåll per år vilket är 20 procent över gällande plan och som en engångsinsats under 2017 så satsas 200 msek för kapacitetshöjande åtgärder på järnväg. Ökningen av budget för till drift och underhåll av järnväg är 47 procent. Under 2019-2020 så skjuts 8,7 mdr extra till, huvudsakligen för järnvägsunderhåll.

Anna Johansson säger att mycket av resurserna idag till järnvägen går till avhjälpande åtgärder, det är dyrt och ineffektivt. Med större resurser måste Trafikverket ställa om mot förebyggande underhåll istället.

Planerna kring en höghastighetsbana presenteras. Det är dyrt och svårt säger Anna Johansson men sett till behovet av kapacitet i södra Sverige så måste något göras, det är fullt på spåren. Annars blir effekten mer transporter på väg och mindre på järnväg. Det är också relativt långa restider mellan de tre storstäderna vilket gynnar flyg. Som samhällsbygge är höghastighetsbanor viktiga för att binda ihop Sverige, det ger mer konkurrenskraft och en större region. Regeringens inriktning är att nya stambanor nu ska byggas. Begränsningar i ekonomin ger att det måste ske etappvis men enligt Isabella Lövin så är det nödvändigt om vi ska leva upp till våra klimatåtaganden. På kontinenten sker motsvarande utveckling där gods- och persontrafik knyts samman i korridorer för effektiva transporter. Trafikverket har utrett ”förstärkningsalternativet enligt fyrstegsprincipen men det ger inte tillräcklig nytta. Notan för hela systemet 230 mdr och Anna Johansson hoppas att den kan krympa.

Ny teknik och digitalisering togs också upp, det ger också nya möjligheter att planera resor och logistik. Det bör frigöra kapacitet i infrastrukturen. Självkörande fordon är en del av detta och lagstiftning kring detta är under utredning.

För de stora godsflöden som sker över gräns varje dag efterlyser Anna Johansson mer samarbete mellan de nordiska länderna.

För propositionen som helhet nämns siffrorna:

2018 – 2029: 333,5 mdr satsas på utveckling av transportsystemet

125 mdr satsat på vidmakthållande av järnväg.

Finansieringen ska ske inom ordinarie ramar. Ekonomin i Sverige är stark jämfört med Europa och övriga världen. Regeringar lämnar det 1-procentiga överskottsmålet och går ner till 0,3 procent överskott som mål. Investeringar prioriteras framför skattesänkningar, men det ska heller inte krävas skattehöjningar.

Johan Sandström, miljöchef Green Cargo